Frågor och svar

  • // Tillverkning och produkter //

       
  • När uppnår rören erforderlig hållfasthet

    Rören tillverkas av jordfuktig rörbetong som medger direktavformning. Redan efter ett dygn har rören uppnått en hållfasthet som motsvarar cirka 80% av slutlig hållfasthet. Efter tre dygn kan röret levereras och ”byggas” in i rörgraven. Hållfasthetstillväxten beror bland annat på omgivande temperatur samt tillgång till ohydratiserad cement och fukt. Hållfasthetstillväxten kan fortsätta under mycket lång tid, mer än femtio år under de rätta betingelserna.
  • Hur tunn får godstjockleken av ett betongrör vara?

    För en armerad produkt bestäms den av produktionstekniska villkor och vilken bärförmåga röret ska ha. Tätskiktskrav och armeringsdimension bestämmer den minsta godstjockleken för ett DN400 rör till cirka 70 millimeter. För det oarmerade röret bestäms godstjockleken av tillåtna böjdraghållfastheter i rörets ringriktning. För ett DN400 rör blir minsta godstjocklek 50 millimeter. Motsvarande minimivärde för ett DN150 rör är 20 millimeter, vilket är absolut minimum för ett betongrör.
  • Hur långt kan ett betongrör vara?

    Betongrörets längd begränsas praktiskt av transportsätt och hanteringssätt. För mindre dimensioner av oarmerade betongrör ökar risken för att röret utsätts för balkböjning med ökad rörlängd. Om röret ”byggs” in rörgraven med upplag längs hela rörstammen på en ledningsbädd och understoppning utförs med samma fasthet som ledningsbädden, kan rörlängder upp till 2 meter användas. Armerade rör i de största dimensionerna måste av hanteringsskäl med hänsyn till vikt begränsas till som regel 1,5 meter. Ur hållfasthetssynpunkt kan rörlängden ökas.
  • Kan man packa för hårt kring rören?

    Nej! Kringfyllning utgör ett sidostöd som ökar rörets lastupptagande förmåga. En hög packningsgrad har en gynnsam inverkan på rörets bärförmåga. Man ska vid packningen vara uppmärksam på att röret inte flyttas i sidled och att den blir likvärdig på båda sidor om röret.
  • Kan man trycka betongrör?

    Betongrör som trycks benämns genomtryckningsrör. Beroende på vilka jordar och tryckkrafter som är aktuella väljs ett standardrör eller ett speciellt utformat genomtryckningsrör. Det senare kan överföra avsevärt högre tryckkrafter än ett standardrör. Det tryckta röret får stöd av omgivande jord runt hela omkretsen. Armeringen kan därför reduceras jämfört med läggning i rörgrav.
  • Hur kan man bestämma ledningars kondition?

    Lämpliga metoder för ledningars kondition är exempelvis fältprovning enligt Svensk Vattens publikation P91 som innefattar kontroll av; täthet, riktningsavvikelse, brunnars nivå samt deformation (gäller inte för betongrör). Fältprovningen kan kompletteras med TV-inspektion samt borrning av cylinder där olika betonglaboratorier kan vara till hjälp vid fastställande av ledningens återstående livslängd.
  • Är korta rör stryktåligare än långa?

    Ja, ju längre ett rör är, desto mindre blir toleransen mot fel, oavsett var felet ligger. Dagens betongrör i dimensionerna 225, 300 och 400 millimeter ingår i ledningssystem, där målet är att bygga ledningar med lång livslängd, god kvalitet och ekonomi. De enskilda dimensionernas rörlängd har valts för att effektivt utnyttja; betongkvaliteten, rörmaskinernas arbetssätt och förutsättningarna för dimensioneringen. Erfarenheter och forskning har speciellt pekat på att ledningens grundläggning starkt påverkar livslängden. Punkter att beakta är; schaktbotten ska vara fast, stenblock ska ersättas med material som packas och ledningsbädden under röret inte ska packas innan röret placerats där.
  • 1
  • // Beständighet //

      
  • Kan betongrör användas i alla jordar?

    Svenska jordarter är nästan undantagslöst sådana att vanliga betongrör kan användas utan risk och med lång livslängd.
  • Hur klarar betongrör svavelväte?

    Betong angrips inte av svavelväte som sådant. I avloppsrör med låg kvalitet på avloppsvattnet, till exempel surt eller dåligt luftat avloppsvatten, kan dock indirekta skador av svavelväte uppstå. Mekanismen är följande; i organiskt stillastående slam på rörens botten skapas svavelväte av svavelreducerande bakterier. Där möjligheten finns, exempelvis där rören inte går helt fulla eller i brunnar och pumpstationer, avgår svavelvätet till luften där det oxideras till svavelsyra av svaveloxiderande batterier. Svavelsyran angriper naturligtvis betongen och man får frätskador på de delar av betongen som angränsar mot luften. Skadorna koncentreras ofta till vattenlinjen. Syrans pH-värde kan bli mycket lågt, ner till
  • Tar betongrör skada av högtrycksspolning?

    Nej! Betong har mycket hög motståndsförmåga mot erosion av strömmande vatten, särskilt betong av så hög kvalitet som används i betongrör.  
  • Hur undersöker man betongkvalitet i en befintlig ledning?

    En betongledning kan drabbas av många skador varav de väsentligaste är; sprickor på grund av överbelastning, ytfrätning av syror eller mekanisk erosion, sättningar eller skadliga vinkeländringar, fogskador med otäthet som följd, stopp av olika slag och bristande betongkvalitet. Av alla dessa skador är det egentligen bara den sista som alltid kräver att röret friläggs och att man sedan gör en direkt provuttagning. Alla de andra skadorna kan man ofta kartera rätt väl med ”ickeförstörande” metoder, exempelvis genom TV-observation in situ i röret. Efter friläggning av ledningen måste man ta ut prover ur rörgodset genom sågning eller borrning. Sedan har man
  • Kan betongrörs livslängd garanteras till 100 år?

    Man måste skilja på ”ledning” och ”enskilt rör”. Ledningens livslängd beror på många faktorer som; kvalitet hos arbetsutförande av grävning och läggning, marksättningar, framtida överbelastningar av marken, framtida ”misshandel” av det vatten som ska transporteras genom ledningen, med mera. Själva rörets livslängd är enklare att hantera. Den beror dels på fogens och fogmaterialets livslängd, dels på rörgodsets livslängd inklusive livslängden hos eventuell armering.Vad beträffar själva rörgodset så torde detta få en mycket hög livslängd förutsatt att det transporterade vattnet uppfyller de krav som har uppställts för avloppsvatten. En hundraårig livslängd är inte osannolik. Denna höga livslängd förutsätter naturligtvis att betongkvaliteten
  • 1
  • // Fogar //

      
  • Vilka kemiska ämnen innehåller gummifogen cellplastringen?

    Ett gummimaterial är uppbyggt av en rad olika komponenter. Materialet ”skräddarsys” för att uppnå de krav som ställs. De vanligaste materialen till tätningar i va-ledningar är SBR, EPDM och NBR
  • Vilken livslängd har gummifogarna?

    Nedbrytningsprocessen för gummimaterial beror på bland annat temperatur och syremängd. Vid de låga temperaturer som förväntas i ett ledningssystem, vilket ligger nedgrävt i marken, är denna nedbrytning försumbart liten. I ett ledningssystem är syrehalten mycket låg, varför denna låga syrekoncentration tillsammans med den låga temperaturen gör att nedbrytningsprocessen är närmast obefintlig. Den enkla tumregeln att livslängden halveras, för varje 10 grader Celsius, är tillämplig.
  • Varför uppstår en springa i skarven mellan rören?

    Rent generellt kan man säga att ”bakspalten” bör vara 3 till 15 millimeter beroende på rörets diameter. Detta för att klara avvinkling samt eventuella framtida rörelser i marken.
  • 1
  • // Projektera //

      
  • Hur bör AMA Anläggning användas av projektören?

    AMA Anläggning är ett regelverk som i huvudsak ska ses som ett hjälpmedel för projektören. Det är inte bra om en beskrivning enbart hänvisar till olika AMAkoder utan det är viktigt att projektören sätter sig in i det faktiska arbetet och på ett entydigt sätt beskriver hur ledningen ska byggas med hjälp av kompletterande text eller ytterligare typsektioner där det behövs.
  • Varför måste vi vara noggranna med geotekniken?

    En noggrann geoteknisk förundersökning innebär att markförhållandena, och därmed förutsättningarna för projektering och arbetsutförande, kan klargöras. Eventuella problem kan förutses och åtgärder planeras. Risken för en felaktig grundläggningsmetod minskar.
  • Vilket k-värde bör användas vid dimensionering?

    För självfallsledningar för spillvatten och dagvatten används k = 1,0 för rör mellan brunnar. Detta k-värde ger en rimlig marginal för normala lutningstoleranser, sättningar och avlagringar i rören och kan användas för alla ledningsmaterial med slät yta det, vill säga rör utan invändig korrugering. Förluster i brunnar bör beräknas separat. En grov tumregel är 0,5 hastighetshöjd vid rakt genomlopp och väl utformad vagga, minst 1,5 hastighetshöjder i brunn utan vagga. För ledningar med liten lutning och i mark med sättningsrisk bör högre k-värde användas, eftersom den färdigbyggda ledningens lutning kan förväntas bli ojämn, vilket ökar risken för avsättningar i rören med
  • När ska kortrör mot brunn föreskrivas och varför?

    Kortrör mot brunn ska alltid föreskrivas för att minska risken för avskjuvning vid ojämn sättning mellan brunn och rör.
  • 1
  • // Bygga //

      
  • Vilka utförandekrav ställs på betongrör i relation till andra material?

    Grundläggning av rör i mark ska i princip utföras på samma sätt oavsett rörmaterial. Slarv i utförandet ger olika typer av skador. Möjligen är kraven på packad kringfyllning mindre hos betongrör än hos ett flexibelt rör.
  • Varför är det så viktigt att understoppning utförs?

    Understoppning utgör i princip en del av rörets konstruktion och innebär att uppslagstrycket under röret blir mindre.
  • Vad är samkross?

    Samkross är ett månggraderat fyllningsmaterial framställt av krossat berg. Materialet kan fås i olika grovlekar 0-4, 0-8, 0-16, 0-32 och så vidare, och är till skillnad från motsvarande naturmaterial, hanterbart även i vatten. Materialet är inte tjälfarligt men kan frysa ihop till klumpar.
  • Hur gör man när man arbetar i silt?

    Siltjord är en finkornig jord, flytbenägen vid vattenöverskott. För att undvika uppmjukning och materialinblandning ska ledningsbädd utföras med månggraderat material till exempel samkross. Alternativt används ett materialavskiljande lager som geotextil. Vid arbeten i siltjord över grundvattenytan inträffar normalt inga problem utom vid nederbörd. Vid arbeten under grundvattenytan inträffar flytjordsproblem då schaktbotten och slänter successivt löses upp och rasar. Arbeten utförs därför i korta etapper. Vid svåra problem krävs grundvattensänkning av typen vakuumpumpanläggning.
  • Är makadam ett bra förstärkningsmaterial?

    Makadam är ett öppet ensgraderat fyllningsmaterial med stor vattengenomsläpplighet. Vid uppfyllning av schaktbotten av lös lera eller siltig jord utan materialavskiljande lager finns risk för materialinblandning. På samma sätt riskeras materialvandring om sand, silt med mera fylls ovanpå makadamfyllningen.
  • När ska ledningsbädd utföras?

    Ledningsbädd ska i princip alltid utföras. Undantag kan vara de fall där de naturliga förhållandena motsvarar kraven på en ledningsbädd exempelvis block- och stenfri morän halvfast eller löst lagrad, sand, grus och så vidare. Packning utöver tät fottrampning behöver i regel inte utföras.
  • 1
  • 2

Meag Va-system AB

Huvudkontor

Tallmätargatan 2
721 34 
Västerås

+46 (0)10 455 24 00
info@meag.se

 

Teknikavdelning

Elektronvägen 1, entre 5
141 49 Huddinge
Stockholm

+46 (0) 10 455 24 13

Säljkontor

Hallsberg, Långgatan 31, 694 32 Hallsberg
Försäljning : 010-455 24 60

Huddinge, Elektronvägen 1, 141 49 Huddinge
Försäljning : 010-455 24 10

Trollbo lager, Trollbo 16, 783 92 Stora Skedvi
Hämtlager : 010-455 24 70

Vänersborg, Grunnebo, 462 93 Vänersborg
Försäljning : 010-455 24 20

Västerås, Tallmätargatan 2, 721 34 Västerås
Försäljning : 010-455 24 70

Boka möte